Igår började det med att jag vaknade upp med en liten Lowis bredvid mig i sängen!
Mitt kusinbarn som är 2 år, och hon är allt för underbar den lilla tjejen.
Vi såg film, gick en promenad till Tuna Park. ( eller jag tog en promenad, Lowis åkte häst på min rygg :D
På Tuna tog vi oss en liten glass, ett kinderägg och fick åka lite "karusell" :) En hel nöjd liten tjej med andra ord.
Idag: Ringde klockan 7, klev upp, tog mig lite frukost och sedan en promenad bort till dansskolan för att undervisa 2 timmar.
Sedan tog jag en sväng förbi Affären oc handlade grejor till min och Elinas Lunch ( det blev Omelett-Kims Specialare- MUMS!!!
Sen städade jag hemma hos Elina och Johan, dammsög, dammade en HEEL del:P Skakade av alla mattor och lite sånt pyssel:)
Sen iväg igen till Dansskolan för att undervissa ytterligare 2 timmar. Det finns inget som är såå fantastiskt att se alla barnen skratta,fokusera och ge så mycket kärlek tillbaka hela tiden ( Obeskrivlig känsla) Hur i helsike ska detta gå om jag sluta som lärare redan nu???:((
Föreställningen kommer bli GRYM med dessa fantastiska elever! Jag kan inte be om mer<3
Efter jag undervisat klart, tog jag och Caiza en sväng förbi Affären, handlade en blomma och lite fika till familjen Gallardo/Eriksson ( Johans färäldrar kom idag med tåget ifrån Jämtland) Så de passde fin fint med lite Saft oc Bulle ;)
Reflektion:
Att leva eller att tävla
Är självkänsla låg vet man aldrig vad man är värd. Den varierar beroende på vilka man för tillfälligt har omkring sig. Att betrakta sig som jämnställd är en omöjlighet. Man är antingen bättre eller sämre. Eller rättare sagt, är man inte bättre är man värdelös. Under flera år har jag själv jämnfört mig med andra. Jag var "bra" bara om någon annan inte var "bättre".
Tänk att du sitter i rummet tillsammans med andra killar och tjejer i din egen ålder. Du tycker själv att du ser bra ut- Du är iallafall snyggast i rummet. Ni pratar om olika saker och du har mycket att säga och känner dig faktiskt ganska smart - Smartare än de flesta! Efter ett tag kommer en ny person in i rummet. Hon lägger sig i genast i diskussionen och yttrar en massa intressanta saker. Det andra skrattar mycket åt det hon säger. Hon verkar väldigt duktig. Hon utstrålar verkligen glädje och ser dessutom bra ut ; snyggt hår, fina kläder- Precis rätt stil. Plöstligt känner du dig tråkig och ful. Tappar bort vad du ska säga och blir tyst. Varför blir det jämt så?
Svaret: Självförtroendet är stark med inte självkänslan.Själförtroende är lika viktig som Självkänsla .
En TANKE, som är värd att fundera över.
- Hur mycket tid tänker vi lägga ner på hur alla andra ser ut ?
- Hur mycket tid tänker vi lägga ner på oss själva, leva för att vi älskar livet, för att vi ska njuta av den tid vi fått ?
-Rätt levat, är livet långt nog-
Du är FANTASTISK!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar